mariellesophie

Tänk hur snabbt saker och ting förändras. Sånt man trott var en självklarhet och sånt man tagit för givet plötsligt bara förändras , försvinner , blir till något helt annat något man inte förväntat sig , något som man inte ville...
Varför går man och oroar sig för att mista det man har när allt är helt perfekt när man egentligen bara borde njuta , borde ta vara på varje sekund och göra det bästa av allt. Man säger alltid till sig själv att om man fick en chans , en enda chans till skulle man göra allt annorlunda.
Vad om man inte får den där andra chansen om den första också var den sista? Jag tänker lära mig att inte räkna med en andra chans jag skall lära mig ta vara på den första. Vissa saker är för värdefulla för att mista.