För att tala sanning
Just nu känns allting tungt , jag har ingen ork att vara uppåt och tänka positivt. Jag har så otroligt mycket tankar som snurrar i huvudet och så otroligt mycke jag skulle vilja hinna med , men som bara lämnar. Det känns tungt att skolan lämnar så i skuggan , att träningen nu måste läggas på hyllan för en tid , att tiden bara rusar fram och jag stannar på stället.
Just nu känns allting tungt , en så vardaglig sak som att duscha är nu det värsta jag kan göra. Foten skall inlindas i handdukar , plastpåsar och tejpas. Jag klarar knappt av att kliva in i duschskåpet utan hjälp. Att klä på sig är också en annan femma , ingenting passar och det gör så ont. När jag kom hem efter skolan idag så var kryckorna ännu våta av snön vilket leder till att jag halkar på golvet och stiger ner på den nyopererade foten , ni kan själv tänka hur det kändes. Jag vill inte vara den som klagar men det är såhär jag känner.
För övrigt har jag världens underbaraste vänner som hjälpt mig med allt idag. Genast jag klev ur bilen på skolgården kom de och öppnade dörren åt mig , de har bärt min bricka vid maten och flyttat stolar åt mig så jag fått vila foten. Guldvärda!
Återkommer till bloggen när jag mår mera uppåt. Skall göra ett försök att vara hela dagen i skolan imorgon så kanske mina vänner får mig på bättre vägar. Nu skall dessa negativa tankar spolas bort...
Allas våran sötaste Marielle, hoppas allt börjar se lite ljusare ut efter ett tag med gipset! Vi behöver vår solstråle i skolan! :) Krya på foten! kram <3
sv; ajdå:/ hoppas det blir bättre snart i alla fall!
kram kram kram <3
JAG SAKNAR DEJ MURM, de går no bra! :D
fenin, vi måst no ta en tjejkväll snart igen ;)
De e jobbit nu, de e ju helt självklart. Men då gäller bara att tänka framåt! Tänk att om två månader så e de frisk som en elefant å ti sommarn kan du kanske tillome ha klackskor o grejjer!! Finns här fö dej! <3
Sv Jenny A ; Oj tusen tack Jenny , de värmer mig när ni alla ställer så mycke upp för mig , hihi , ni e nog världens bästa vänner <33
